Juridiska nyheter - Avtal

Nedan kan du läsa information och nyheter publicerade av advokater och jurister på Waldenberg Melin Advokatbyrå. Inläggen på nyhetssidan innefattar nyheter, information om advokatbyrån och diskussioner kring vanliga frågor som uppkommer från byråns klienter. Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev och få nyheterna skickade direkt till din e-mail så fort ett nytt inlägg publiceras.


Hur gör man en bouppteckning?

När någon avlider skall en bouppteckning göras. Om boets tillgångar inte täcker skulder och avgående poster kan man istället gör en dödsboanmälan hos kommunen. För det fall att det ingår fast egendom eller bostadsrätt skall dock alltid bouppteckning göras. Den som bäst känner till boet är den som skall uppge boet. Ofta är det efterlevande maka, sambo eller den avlidnes bröstarvingar.

En bouppteckning är en form av deklaration över boets behållning vid dödsfallet, ägnad att klargöra för dödsbodelägare och efterarvingar vad som ingår i boet. För det fall det finns särkullbarn är det av särskild vikt att anlita en jurist för att förrätta bouppteckningen, så att man är förvissad om att alla parters rättigheter bevakas.

Alla dödsbodelägare skall enligt lag kallas till bouppteckning. Det finns inget tvång att närvara, men ett bra råd är att be bouppteckningsförrättaren om en kopia av bouppteckningshandlingen (jämte bilagor) innan den ges in till skattemyndigheten för registrering. På så sätt har man möjlighet att göra invändningar mot eventuella felaktigheter eller ställa frågor, vilket kan föranleda nödvändiga korrigeringar i bouppteckningen.

Sedan bouppteckningen registrerats hos skattemyndigheten, kan tillgångarna skiftas ut till arvingarna genom ett arvsskifte. Det är lämpligt att upprätta en arvskifteshandling för detta ändamål.

Vi på Waldenberg Melin Juridik ser framemot att vara er behjälpliga med såväl bouppteckning och arvskifte liksom med granskning och rådgivning angående dessa handlingar.

Publicerat 2011.07.27


Konkurrensklausul i anställningsavtal

Var noga med konkurrensklausulen i anställningsavtal En konkurrensklausul förbinder Dig som anställd att, inom en viss tid efter att anställningen upphört, inte ta anställning hos konkurrerande företag eller starta eget företag som konkurrerar med Din före detta arbetsgivare.

Konkurrensklausuler i anställningsavtal ignoreras inte sällan; ibland innebär detta att den anställde inte funderar på vad konkurrensklausulen innebär för denne. Denna obetänksamhet kan få stora konsekvenser för Dig som arbetstagare. Att låta en jurist granska ett anställningsavtal med konkurrensklausul är oftast en mycket bra investering. Ibland sätter arbetsgivaren en tidsgräns, eller i vissa fall en geografisk gräns, för hur lång tid som måste gå innan Du börjar arbeta hos Din nya arbetsgivare. En jurist kan hjälpa Dig så att Du får ett skäligt anställningsavtal.

Vi på Waldenberg Melin Juridik vill ge följande tips till Dig innan Du skriver på ett anställningsavtal med konkurrensklausul:

  • Se till att Du får en skälig ersättning från företaget under den tid som Du av konkurrensklausulen är förhindrad att arbeta hos en annan arbetsgivare.
  • Beakta tidsramen i konkurrensklausulen; tidsramar och omfattning varierar.
  • Se till att Du kompenseras ekonomiskt om Du skriver på ett anställningsavtal med konkurrensklausul; antingen genom ett lönepåslag eller genom påfyllnad till Din tidigare lön för det fall att Du tvingas ta ett arbete med mindre betalt.

Publicerat 2010.07.05


Skilsmässa – hur gör man?

Skilsmässa När man beslutat att skilja sig uppkommer ofta många frågor. Nedan följer en kort redogörelse för hur man ansöker om skilsmässa, eller äktenskapsskillnad som det formellt kallas hos domstolarna.

I Sverige ansöker man om skilsmässa hos tingsrätten i det område som någon av makarna bor. Är man överens om att skiljas kan man göra en gemensam ansökan om skilsmässa, det vill säga att båda makarna skriver under blanketten. Är man inte överens eller man av någon anledning inte vill ansöka gemensamt kan också en av makarna göra en egen ansökan. Hos Sveriges Domstolar kan man ladda ner en blankett för att göra ansökan. Blanketten kan användas både för en gemensam ansökan och om en av makarna ansöker ensam.

Ansökningsavgiften för ett mål om skilsmässa är 450 kr och betalas in på det Plusgirokonto som respektive domstol anger på sin sida. Man kan också ringa till aktuell tingsrätt för att få instruktioner om hur man betalar. Det är viktigt att man anger sitt namn och gärna sitt personnummer när man betalar in annars kan det vara svårt för domstolen att hänföra betalningen till rätt mål. Till sin ansökan skall man också bifoga personbevis som inte får vara äldre än tre månader.

Många gånger blir det aktuellt med betänketid innan man får en dom på äktenskapsskillnad. Enligt lag skall man ha minst sex månaders betänketid om någon av makarna har barn under sexton år som bor med den maken. Det är alltså inte ett krav att barnen ska vara gemensamma. Man kan få betänketid trots att man inte har barn om någon av makarna begär det. När tingsrätten beslutat om betänketid sänder de information om detta. Av den skrivelsen framgår också vilka datum som är aktuella, alltså när man som tidigast kan ansöka om att tingsrätten skall utfärda en dom.

Det är viktigt att man fullföljer sin ansökan om skilsmässa när den beslutade betänketiden har löpt i sex månader. Om man inte har ansökt om fullföljd inom ett år från den första ansökan kommer tingsrätten att avskriva målet och man är fortsatt gift. Det är alltså upp till makarna att själva ta kontakt med tingsrätten när de första sex månaderna löpt ut. Tingsrätten skickar inte ut någon förfrågan om huruvida man vill fullfölja sin ansökan eller inte.

I Sverige har man en absolut rätt till skilsmässa. En make kan inte förhindra en skilsmässa, bara begära om sex månaders betänketid. Därefter kan tingsrätten döma till äktenskapsskillnad oavsett en makes invändningar. En svensk dom på äktenskapsskillnad är giltig i många länder på grund av de internationella konventioner som Sverige skrivit under.

Om du har har vidare frågor eller behöver hjälp med din skilsmässa, kontakta oss.

Publicerat 2009.04.28


Att ärva sin sambo

Många tror att man ärver varandra om man är sambo. Så är inte fallet, sambos har inte någon arvsrätt, oavsett hur länge man bott tillsammans. Detta kan leda till mycket drastiska konsekvenser om den ene i förhållandet avlider. Det kan bland annat innebära att man som sambo tvingas sälja den gemensamma bostaden för att någon släkting på den avlidnes sida ska få ut sitt arv. Man kan skydda sig gentemot detta genom ett testamente. Om man i ett sådant testamente förordnar att man som sambos ska ärva varandra har man ett gott skydd. Dock finns alltid regeln om att bröstarvingar har rätt till sin laglott, det vill säga att barnen kan kräva ut ett visst arv även om man testamenterat till sin sambo.

Våra jurister kan hjälpa dig med alla frågor kring testamenten. Kontakta oss för hjälp att upprätta ett testamente som passar just dina behov och som är anpassat efter din familjesituation.

Publicerat 2008.05.29