Nedan kan du läsa information och nyheter publicerade av juristerna på Waldenberg Melin Juridik. Inläggen på nyhetssidan innefattar nyheter, information om juristbyrån och diskussioner kring vanliga frågor som uppkommer från byråns klienter. Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev och få nyheterna skickade direkt till din e-mail så fort ett nytt inlägg publiceras.
Utgångspunkten för beräkning av hur mycket underhållsbidrag som krävs är barnets ålder.
Man gör sedan ett tillägg för vad man kallar särskilda kostnader, till exempel
om barnet har behov av glasögon, mediciner eller liknande.
Från detta drar man av bland annat det barnbidrag som barnet får. Man fastställer
på så sätt barnets behov, vilket används för att beräkna hur mycket underhållsbidrag
som krävs.
Den summa som man finner att barnet har behov av skall fördelas mellan föräldrarna i enlighet med deras ekonomiska förmåga. Denna baserar sig på föräldranas inkomster med avdrag för bland annat boendekostnader och egna levnadskostnader. Man får då fram ett överskott för vardera förälder. Därefter fördelar man barnet behov utifrån föräldrarnas överskott. Utifrån den summan bestämmer man hur mycket underhållsbidrag ena föräldern ska betala.
Barnet har rätt till en standard i likhet med den betalande förälderns. Om föräldern har en relativt hög standard kan barnet ha rätt till ett standardtillägg. Ju högre inkomst föräldrarna har desto högre kan standardtillägget bli.
Juristerna på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med underhållsbidrag och hjälper dig gärna att göra en beräkning på hur mycket underhållsbidrag ditt barn har rätt till. Vi hjälper dig också att väcka talan i domstol om den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin underhållsplikt.
Publicerat 2011.10.27
Den som har vårdnad
om ett barn har det juridiska föräldraansvaret.
När ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna, gemensam vårdnad, är
ansvaret delat. När en av föräldrarna har vårdnaden, ensam vårdnad, bär
denne ensam det juridiska ansvaret.
Enligt föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet, god uppfostran och skall behandlas med aktning för sin person. Barn får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det är således inte tillåtet att använda sig av våld i uppfostran. Att använda sig av kroppslig bestraffning gentemot barn är dessutom straffbart enligt brottsbalken. Detta gäller även lättare slag och att lugga barnet. Barn får heller ej låsas in eller hotas, skrämmas, förföljas eller förlöjligas.
Som vårdnadshavare ansvarar föräldern för barnets behov av omsorg. Barn har rätt till fysisk omsorg i form av bostad och utbildning men även till psykisk omsorg i form av omtanke, trygghet och förståelse.
Normalt innebär det juridiska ansvaret också att ha den faktiska vården om barnet. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men bor isär, har dock vanligen bara den ena föräldern hand om den dagliga vården om barnet eller barnen.
Om föräldrarna är gifta med varandra när barnet föds har båda föräldrarna vårdnaden. Om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse har de gemensam vårdnad om barnet från dagen för giftermålet. Detta betyder att om föräldrarna är ogifta så får modern vårdnaden om barnet från födseln.
Om gifta föräldrar skiljer sig fortsätter dessa normalt att ha gemensam vårdnad om barnet. Om någon av föräldrarna, eller båda, önskar att vårdnaden skall upplösas krävs en överenskommelse mellan föräldrarna eller att detta begärs hos tingsrätten.
Publicerat 2011.03.05
Under sommaren överlämnade 2008 års adoptionsutredning sitt betänkande till regeringen.
Bakgrunden till utredningen är att antalet adoptioner från andra länder ökar och att
regelverket behövt ses över.
Utredningen föreslår ett flertal förändringar och nya adoptionsregler. Fokus vid en adoption skall vara barnets bästa och för att tydliggöra detta föreslås att man inför en bestämmelse i föräldrabalken som klargör detta. Vidare menar utredningen att man skall ge domstolarna ett bättre beslutsunderlag genom att förlägga adoptionsutredningen till tjänstemän istället för som idag till socialnämnden. Tjänstemännen skall göra en bedömning utifrån barnets bästa och lämna en rekommendation till domstolen. Barnet skall om möjligt få komma till tals under utredningen, vidare skall barnets biologiska föräldrar höras om så kan ske.
Idag kan endast gifta par adoptera gemensamt. Bland de nya adoptionsreglerna som föreslås så skall detta vara möjligt även för sambor. Sambor ska också kunna adoptera andra sambons barn genom så kallad styvbarnsadoption.
Det har förekommit diskussion kring ålderskraven när det gäller adoption. Utredningen föreslår att socialnämnden inte skall lämna medgivande till sökande som fyllt 43 år. Däremot skall den tid som medgivandet gäller utökas till tre år istället för som idag två år.
Utredningen föreslår i adoptionsreglerna begränsningar i möjligheterna till så kallad enskild adoption, alltså adoption utan att denna förmedlas av auktoriserad adoptionsorganisation. Enskild adoption skall endast vara möjligt om det finns släktskap mellan sökanden och barnet eller om det finns andra särskilda personliga förhållanden. Även i dessa fall ska en prövning ske om vad som är till barnets bästa.
Du kan läsa mer om de föreslagna adoptionsreglerna (SOU 2009:61) på regeringens hemsida.
Publicerat 2009.11.16
I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge sägs att hänsyn till barnets bästa alltid skall tas.
Många har säkert hört talas om detta utan att egentligen veta vad det i praktiken innebär.
Enligt 6 kapitlet föräldrabalken skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, detta gäller såväl för domar och beslut av domstol som för beslut av socialnämnden. De bestämmelser i svensk lag som stadgar att det skall finnas ett tydligt barnperspektiv vid frågor och beslut som rör barn, har en stark anknytning till FN:s barnkonvention.
I föräldrarbalken anges inte vad som närmare bestämt skall anses vara barnets bästa. Det beror på att det inte är möjligt att i lagtexten mera utförligt och precist ange vad som skall vara bäst för barnet; det är nödvändigt att göra en individuell helhetsbedömning i varje enskilt fall. Bedömningen av vad som skall anses vara barnets bästa får inte göras schablonmässigt, dock framhålls vissa omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa. Avseende skall till exempel särskilt fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar av föräldrarna samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Barnets vilja skall också tas hänsyn till med beaktande av ålder och mognad. Viktigt i sammanhanget är att så långt det är möjligt, beakta såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för barnet.
Begreppet barnets bästa är således relativt, dess innebörd kan förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället ändras. Det är domstolen respektive socialnämndens uppfattning, antaganden och bedömningar som till sist blir avgörande i frågan om vad som skall anses vara till barnets bästa.
Mer konkret innebär begreppet barnets bästa, att avgörande vid ställningstagande till frågor om vårdnad, boende och umgänge, innebär att barnets föräldrar måste prioritera barnets behov framför sina egna; det skall således inte vara den vuxnes behov att ha barnet som avgör. Vårdnaden om ett barn har inte att göra med och får inte heller ha att göra med rättvisa mellan föräldrar, belöning, kompensation eller bestraffning för hur föräldrarna har betett sig mot varandra. Föräldern skall vara till för barnet och inte tvärtom.
Frågor om barn och vad som är ett barns bästa i tvister om vårdnad, boende och umgänge är inte en jämställdhetsfråga. Bestämmelserna i föräldrarbalken är numera könsneutrala och bygger på uppfattningen att barn har behov av goda och nära relationer med båda föräldrarna och att inte någon av föräldrarna på grund av sitt kön är mer lämpad som vårdnadshavare än den andra.
När två föräldrar separerar, är det för ett barns utveckling och välbefinnande viktigt att det har nära, goda och inte minst regelbundna relationer till båda sina föräldrar; detta oavsett om dessa bor tillsammans och oavsett om de är i konflikt eller ej. Det är i de allra flesta fall bäst för barnet att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, men barnets rätt i detta avseende får inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn måste ha en absolut rätt att inte självt bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. För det fall att sådant förekommer är det till barnets bästa att den förälder vilken inte riskerar att utsätta barnet för några risker, tillerkänns ensam vårdnad.
För det fall att tvist som rör barnet uppstår, är det viktigt att denna avgörs med minsta möjliga tidsutdräkt, då barn har en annan tidsupplevelse än vuxna.
Waldenberg Melin Juridik handhar ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge, välkommen att höra av Dig med Dina frågor.
Publicerat 2009.09.21
Allmänna villkor
|
Show in English