Juridiska Nyheter och Information

Förslag till ändring av vårdnadshavares befogenheter

Regeringens utredare, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, föreslog i ett betänkande av den 25 juli 2008 att en av barnets vårdnadshavare i framtiden ska kunna ges rätt att på egen hand fatta beslut i vissa angelägenheter som rör barnet utan att denne är ensam vårdnadshavare.

Dagens lagstiftning förespråkar att föräldrar med gemensam vårdnad gemensamt skall fatta beslut i frågor som rör barnet. Detta vållar ibland problem då boendeföräldern skall flytta och den andra vårdnadshavaren motsätter sig en flyttanmälan. Vidare kan det skapa konflikter vid beslut om skola, vård eller dagis. Lösningen på dessa problem är idag att den ena föräldern anförtros ensam vårdnad, något som kan göra att barnets relation med den andra föräldern försämras och den förälder som fråntas vårdnaden inte har möjlighet att vara fullt ut delaktig i barnets vardag.

I betänkandet föreslås att en av vårdnadshavarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några utpekade områden. Barnets andra vårdnadshavare ska då inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.

Betänkandet innehåller även ett förslag om att den förälder som barnet enligt beslut ska bo tillsammans med får bestämma var han eller hon ska bo tillsammans med barnet. Detta är en viktig del av betänkandet då frågor om flytt för barnen ofta skapar långtgående konflikter som inte sällan slutar med att Skatteverket får besluta om folkbokföring för barnen. På regeringens hemsida kan du läsa mer om betänkandet och ladda ner hela utredningen.

Publicerat 2008.10.19, klockan 23:10 | Länk till detta inlägg

Om underhållsbidrag

En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn är normalt sett underhållskyldig gentemot barnet, detta oberoende om man har gemensam vårdnad om barnet eller inte. När man beräknar underhållsbidraget skall föräldrarna enligt 7:e kapitlet i föräldrabalken svara för barnets underhåll ”efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga”. När det gäller barnets behov tas bland annat hänsyn till ålder, barnomsorg, barnbidrag och eventuella andra kostnader som föranleds av tex. ökat medicinskt behov.

När det gäller föräldrarnas förmåga att utge underhållsbidrag ser man dels till varderas förälders inkomst, boendekostnad, övriga barn m.m. En förälder har också rätt att förbehålla sig ett visst belopp för levnadskostnader. Det görs en beräkning där man kommer fram till hur stor del av barnets behov som ska täckas av den underhållsskyldige föräldern.

Om föräldrarna har växelvis boende anser man normalt sett att båda föräldrarna uppfyller sin underhållsskyldighet genom boendet och ingen utger underhllsbidrag till den andre. Om barnet bor mer hos den ena föräldern men vistas längre perioder hos den andra, dock inte så mycket som halva tiden, får den föräldern göra avräkningar från underhållsbidraget. Ett villkor för dessa avräkningar är att den underhållskyldige haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem dygn.

Underhållsskyldighet fastställs genom dom från domstol eller genom avtal mellan föräldrarna. Bidraget skall erläggas i förskott för kalendermånad om inte annat beslutas. Normalt sett är man underhållsskyldig till dessa att barnet fyller 18 år eller gått ur gymnasieskolan.

Om den underhållsskyldige föräldern inte har förmåga att betala eller om föräldern tex. är okänd eller avliden kan staten betala ut underhållsstöd. Detta är vad som tidigare kallades bidragsförskott. För detta krävs att barnet är folkbokfört med den förälder som söker bidraget samt att denna föräldern är vårdnadshavare. Underhållsstödet uppgår idag till 1 273 kr. Du kan läsa mer om underhållsstöd hos Försäkringskassan.

Vi på Waldenberg Melin Juridik kan hjälpa dig med dina frågor kring barnen och förklara mer i detalj om vårdnad, underhåll och underhållsskyldighet.

Publicerat 2008.08.13, klockan 09:10 | Länk till detta inlägg

Brott mot barn

Tyvärr är det inte ovanligt att barn utsätts för brott och i de flesta fall är det en närstående till barnet som är gärningsman. Det är inte lika vanligt att okända personer begår brott mot barn även om det givetvis händer. I situationer där närstående begått brott mot barnen kan en intressekonflikt mellan vårdnadshavarna uppkomma. Så kan till exempel vara fallet när en vårdnadstvist pågår mellan föräldrarna. I dessa fall utses en jurist att ta vårdnadshavarens plats i processen. Denna jurist blir särskild företrädare för barnet och finns med genom hela processen från förhöret till rättegången. Juristen hjälper barnet med skadeståndsanspråk och kan för lite äldre barn vara ett stöd om de inte vill prata med mamma eller pappa. Det är åklagaren som gör den första bedömningen att en särskild företrädare behövs varefter denne ansöker hos tingsrätten. Tingsrätten bedömer sedan om det föreligger ett behov och utser en lämplig person. I vissa situationer kan den särskilde företrädaren vara tvungen att hålla föräldrarna helt utanför de processuella besluten kring barnen medan det ibland går bra att ha kontakter med den av föräldrarna som inte är misstänkt.

Barn under 15 år är normalt sett inte med i domstol utan ger sin berättelse via video som spelats in i förväg. Förhören hålls av rutinerade poliser som är vana att arbeta med barn. Genom att använda videoinspelning slipper barnet det stressmoment det är att vistas i rätten och berätta inför alla närvarande. Ofta sker förhören med barnen på speciellt inrättade Barnahus. Du kan läsa mer om Barnahus på Åklagarmyndighetens hemsida.

Publicerat 2008.04.26, klockan 20:12 | Länk till detta inlägg