Att vara målsägande

Den som utsatts för ett brott kallas i rättsliga sammanhang för målsägande. En målsägande hörs ofta i tingsrätten och får där berätta sin version om vad som hände samt svara på frågor från åklagaren och försvararen. I vissa fall kan en målsägande ha rätt till ett eget juridiskt ombud, ett målsägandebiträde. Målsägandebiträde är en jurist eller advokat som har till uppgift att hjälpa målsäganden genom hela processen och även att föra en eventuell skadeståndstalan vid huvudförhandlingen. Om man utsatts för ett sexualbrott har man som huvudregel rätt till ett målsägandebiträde. Även den som utsatts för misshandel, olaga hot eller andra liknade brott kan ha rätt till målsägandebiträde om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden kan antas att behov finns. Man tänker till exempel på om målsäganden har haft en relation till gärningsmannen, om målsäganden är ung eller om det finns andra speciella förhållanden. Det finns också möjlighet till målsägandebiträde vid andra typer av brott men dessa är mer begränsade.

Som målsägande kan man begära att få ett målsägandebiträde och man kan också önska en speciell jurist eller advokat. Det är sedan tingsrätten som prövar om behovet av målsägandebiträde finns och som också förordnar detta. Ett målsägandebiträde bekostas av staten och målsäganden behöver aldrig betala något själv. Däremot kan den åtalade, om denne fälls, förpliktas att återbetala hela eller del av kostnaden till staten.

Från vår sida om målsägandebiträde kan du gå vidare till åklagarmyndighetens sida och läsa mer om att vara målsägande.

Publicerat 2008.05.05