Betalning av skadestånd i brottmål

Den som i ett brottmål dömts att betala skadestånd till målsäganden är i regel skyldig att genast betala. Det kommer vanligtvis ingen räkning eller inbetalningskort utan man måste själv ta reda på hur den andra parten vill ha betalt.

När domstolen utfärdat domen skickas en kopia till målsäganden, den som skall erhålla skadeståndet. Även kronofogden får en kopia. Kronofogden frågar sedan den som har rätt till skadeståndet om denne vill ha hjälp att driva in detta. Om så är fallet och det lämnas in en ansökan om verkställighet registreras den skadeståndsskyldige hos kronofogden. Det görs därefter en utredning på ekonomin för att se om det går att utmäta via lön. Om lönen inte räcker kan kronofogden utmäta tillgångar för försäljning.

Ibland ådöms skadeståndsskyldighet solidariskt. Det innebär att man är två eller flera som ska stå för skadeståndet. Den som har rätt till skadestånd kan då kräva vem han eller hon vill på hela summan. Den som tvingats betala mer än sin del kan sedan kräva de övriga på lika delar av beloppet.

Även om den som har rätt till skadestånd fått ersättning från sitt försäkringsbolag eller från Brottsoffermyndigheten är det fortfarande den skadeståndsskyldige som skall stå kostnaden. Skillnaden är då att det är försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten som driver in beloppet.

Publicerat 2008.08.31