Juridiska Nyheter och Information

Domstolsärenden

I domstol handläggs framförallt fyra typer av ärenden; brottmål, tvistemål, konkurser och domstolsärenden. Ett domstolsärende skiljer sig något från tvistemål och brottmål i fråga om handläggningen varför denna typ av ärende kort beskrivs nedan.

Domstolsärenden kan handla om många olika frågor, allt från förvaltare och god man till bodelningsförrättare och försäljning av samägd egendom. Ett domstolsärende initieras genom en ansökan som skickas in till domstolen, dock inte en stämningsansökan. Domstolsärenden avgörs oftast på handlingarna, det vill säga att man inte har någon förhandling där parter och domstol träffas. En part i ett domstolsärende kan ansöka om att tingsrätten skall ha en muntlig förhandling, ett sammanträde, och domstolen fattar då ett beslut om huruvida man anser det vara behövligt med sammanträde eller ej. Ett sammanträde i ett domstolsärende skiljer sig något från en huvudförhandling i tvistmål. Parter och domstol är något friare i fråga om upptagandet av uppgifter och man använder sig inte av edsbundna vittnen i samma utsträckning som i tvistemål. Efter ett sammanträde har domstolen möjlighet att fortsätta skriftväxlingen mellan parterna om man så önskar, något man ej kan göra efter en huvudförhandling i tvistemål. Ett domstolsärende avgörs genom ett beslut, inte en dom. Beslut i domstolärenden kan man överklaga till Hovrätten där det i många fall krävs prövningstillstånd.

Publicerat 2008.12.30, klockan 21:41 | Länk till detta inlägg

Tredskodom? Vad är det?

I vissa mål har tingsrätten möjlighet att utfärda en så kallad tredskodom. Detta är en dom som innebär att målet inte prövas i sak utan att man dömer till den ena partens fördel på grund av andra omständigheter. Sådana omständigheter kan vara att den andra parten inte svarat på en ansökan om stämning eller inte infunnit sig till en förhandling. För att tingsrätten skall kunna utfärda tredskodom krävs att man med säkerhet vet att berörd part har delgivits ansökan om stämning eller kallelse till förhandlingen. Dessutom skall den part som genom domen vinner målet har yrkat på tredskodom.

För det fall en tredskodom utfärdats har förlorande part möjlighet att begära återvinning av domen inom en månad. Målet tas då upp igen. Om återvinning inte begärs vinner tredskodomen laga kraft. Har du fått en tredskodom och behöver hjälp med att ansöka om återvinning, kontakta oss.

Tredskodom får endast utfärdas i mål där förlikning är tillåten. Man kan således inte utfärda tredskodom i till exempel mål om vårdnad om barn eller barns boende.

Publicerat 2008.11.30, klockan 00:17 | Länk till detta inlägg

Förenklad delgivning

Svenska domstolar använder i vissa fall så kallad förenklad delgivning när de sänder handlingar till parter i mål och ärenden. Förenklad delgivning fungerar på så sätt att den aktuella handlingen skickas med vanlig post den ena dagen och tidigast dagen efter skickas ett meddelande om att den aktuella handlingen sänts. Handlingarna skickas till personens senast kända adress. För att få använda förenklad delgivning krävs att personen delgivits information om att så kommer att ske vilket vanligtvis sker genom att man medsänder information i det första brevet från domstolen. Inledande brev från domstolar delges i princip alltid på vanligt sätt, alltså med bevis om delgivning. På så sätt kan också domstolen veta att informationen om förenklad delgivning kommit fram.

Har ett mål påbörjats hos till exempel kronofogden eller polisen kan dessa myndigheter ha upplyst om att förenklad delgivning kan komma att användas i fortsättningen. Med stöd av ett sådant meddelande kan domstolen få sända även det första brevet med förenklad delgivning.

När domstolen har avsänt båda de handlingar som krävs enligt reglerna om förenklad delgivning anses man delgiven när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post. Då domstolar och myndigheter använder senast kända adress för denna typ av delgivning är det viktigt att man meddelar adressändringar om man har pågående mål till exempel i en tingsrätt.

Om du får ett meddelande om att du tillsänts en handling enligt reglerna om förenklad delgivning men ej erhållit någon handling skall du ta kontakt med berörd domstol.

Publicerat 2008.11.01, klockan 17:35 | Länk till detta inlägg

Hur fungerar en rättegång?

De allra flesta personer har aldrig deltagit i en rättegång och därför är det förstås vanligt att man funderar över hur det går till. Vi kommer därför i en serie inlägg att försöka att i korta ordalag beskriva hur processen i tingsrätten går till. Tingsrätten är den första instansen när det gäller tvistemål och brottmål och också där de flesta mål avgörs.

Den första delen i serien om en rättegång syftar till att beskriva en tvistemålsprocess. Tvistemål är mål mellan enskilda, mellan företag eller mellan enskilda och företag. Det finns också andra som kan vara parter i ett tvistemål men den gemensamma nämnaren är att det inte handlar om brott.

För att ett tvistemål ska tas upp i domstol krävs att någon part ger in en ansökan om stämning. Stämningsansökningar är omgärdade av krav på innehåll och andra uppgifter. Som huvudregel skall man också betala en ansökningsavgift. Denna är idag 450 kr och är enda kostnaden man betalar till tingsrätten. Däremot kan det naturligtvis kosta en hel del för de ombud man väljer att anlita.

Om man gett in en korrekt stämningsansökan utfärdar tingsrätten en stämning som delges motparten, alltså den man har stämt. För det fall man vägrar ta emot denna typ av handlingar kan tingsrätten sända en stämningsman eller i vissa fall utfärda en så kallad kungörelsedelgivning. Då sätts det ut en notis i Post- och Inrikes tidning samt i den lokala ortstidningen och efter viss tid anses man delgiven. När man tagit del av stämningen har man viss tid på sig att inkomma med svaromål, alltså att svara på det som den andra parten skrivit. Om man inte inkommer med ett svar riskerar man så kallad tredskodom vilket innbär att det döms till fördel för den andra parten. Detta kan dock inte tillämpas i alla typer av mål, till exempel utfärdar man inte tredskodom i vårdnadsmål eller mål om barns boende.

Efter att tingsrätten erhållit ett svaromål kallas man oftast till en muntlig förberedelse. Detta är en muntlig förhandling där parterna har möjlighet att framföra sina ståndpunkter. Domaren försöker också förlika partena då det många gånger är bättre för alla med en förlikning än en lång process. Lyckas man inte förlika parterna fortsätter man skriftväxlingen för att förbereda målet för avgörande. Detta sker oftast vid en huvudförhandling. Huvudförhandlingen är det som många ser som den egentliga rättegången där parterna har möjlighet att höra vittnen och argumentera för sin sak.

Efter huvudförhandlingen skall domstolen fatta ett beslut och skriva en dom. I domen resonerar tingsrätten kring varför de kommit fram till ett visst domslut och naturligvis också hur alla frågor slutligt ska lösas mellan parterna. En dom kan i princip alltid överklagas men i vissa fall krävs det prövningstillstånd för att få målet prövat i Hovrätten.

I de flesta tvistemål får den som förlorat processen ersätta den andra parten för dennes rättegångskostnader, det vill säga kostnaderna för det juridiska ombudet. Dock finns det vissa undantag, till exempel i mål som rör barn.

Publicerat 2008.06.19, klockan 11:13 | Länk till detta inlägg