Juridiska Nyheter och Information

Gåva av fastighet

När man har för avsikt att ge en fastighet i gåva till någon är det viktigt att göra detta på rätt sätt. Lämpligen upprättar man ett gåvobrev. Gåvobrevet kan sedan ligga till grund för en ansökan om lagfart för gåvotagaren. När man upprättar ett gåvobrev finns det ett antal saker att tänka på, vissa endast tillämpliga vid gåva av fastighet, vissa generella för alla typer av gåvor.

En mycket vanlig formulering i ett gåvobrev är att man reglerar att gåvan ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. På så sätt skyddas egendomen om gåvotagaren skulle skilja sig. Vidare är det vanligt att man funderar över om gåvan ska utgöra förskott på arv eller ej.

Om man ger en gåva till ett av två barn och inte reglerar något om arvsförskott kommer gåvan vid arvsskiftet ses som förskott. Har man för avsikt att skänka till exempel en fastighet och vill att arvet vid ett senare tillfälle ska delas lika är det viktigt att man klargör detta. För det fall att alla i syskonskaran får lika del i fastigheten har detta mindre betydelse vid gåvotillfället. Många förbehåller sig rätten att få nyttja fastigheten efter att de skänkt bort den till exempelvis barnen. På så sätt kan man fortsätta besöka sin sommarstuga eller sitt torp, eller bo kvar i sin bostad även om gåvotagaren äger denna.

Arvs- och gåvoskatten är numera borttagen varför man inte behöver överväga de skattemässiga konsekvenserna i lika stor utsträckning idag som för några år sedan. När det gäller gåva av fastighet måste man dock ha i åtanke att gåvotagaren kommer vara den som efter gåvotillfället betalar fastighetsskatten. Det är också viktigt att ha i åtanke sådant som fastighetsförsäkring och liknande när man skänker bort eller tar emot en fastighet.

Ett vanligt gåvobrev behöver inte registreras för att vara giltigt, sker gåvan mellan makar skall dock registrering ske vid tingsrätten.

Vi på Waldenberg Melin Juridik hjälper dig gärna att upprätta ditt gåvobrev och i de flesta fall kan vi erbjuda ett fast pris. För den som önskar bistår vi även med ansökan om lagfart.

Publicerat 2008.12.20, klockan 05:01 | Länk till detta inlägg

Servitut? Vad är det?

Behöver du utnyttja grannens väg? Får du ditt vatten från grannens brunn? Är din avloppsanläggning belägen på grannens mark? Då är sannolikheten stor att det finns eller borde finnas ett servitut. Ett servitut reglerar normalt sett förhållandet mellan två fastigheter, till exempel att ägaren till en fastighet ska ha rätt att ta väg över en annan fastighet. Den fastighet som drar fördel av servitutet kallas den härskande fastigheten medan den fastigheten som belastas kallas den tjänande fastigheten. Servitut kan vara positiva, exempelvis ge rätten att ta väg över en fastighet. De kan också vara negativa, det vill säga begränsa den tjänande fastigheten på något sätt. Ett sådant servitut kan till exempel begränsa fastighetsägarens rätt att bygga mer än två våningar på huset. Ett servitut kan inte enbart belasta en fastighet utan måste ge fördel åt en annan fastighet.

Ett servitut uppkommer vanligtvis genom avtal mellan fastighetsägarna. Dessa servitutsupplåtelser skall vara skriftliga. Det finns också möjlighet för servitut att uppkomma genom förrättningar eller tvångsservitut vid expropriation. Ett servitut som uppkommit genom avtal mellan två fastighetsägare gäller mot kommande ägare om servitutet är inskrivet. Har man inte skrivit in servitutet gäller det inte mot ny ägare av den tjänande fastigheten.

Som fastighetsägare kan man aldrig ”ta med sig” servitutet om man säljer fastigheten, det följer alltid den fastighet som det är knutet till.

Vi på Waldenberg Melin Juridik kan hjälpa dig att upprätta de servitut som du behöver. Vi ordnar också med inskrivning för att servitutet skall gälla gentemot kommande ägare.

Publicerat 2008.08.20, klockan 09:51 | Länk till detta inlägg

Missnöjd med mäklaren?

Många, både säljare och köpare, har vänt sig till juristerna på Waldenberg Melin Juridik då de känner sig felaktigt behandlade av ansvarig mäklare i samband med en bostadsaffär. För den som känner sig lurad, till exempel att den köpta bostadens kakelugn inte alls går att elda i som det stod i objektbeskrivningen, finns det ett antal instanser att vända sig till.

En fastighetsmäklare skall vara omsorgsfull och iakttaga god sed. Detta kan låta enkelt; om mäklaren till exempel gett en felaktig uppgift i samband med en försäljning är denne skyldig att betala skadestånd. Så enkelt är det dock inte; mäklaren går på de uppgifter som denne erhållit ifrån säljaren och är endast skyldig att kontrollera dessa uppgifter närmare om det finns anledning att misstänka att dessa är felaktiga.

Finns missnöje med mäklaren kan köparen eller säljaren vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd, FRN, eller tingsrätten. ARN tar dock endast emot skriftlig bevisning. Önskar man åberopa muntlig bevisning, som att mäklaren muntligen lovat något och ej infria detta löfte, måste ärendet drivas i tingsrätt. FRN är ett alternativ till ARN och är en privat inrättad nämnd som bland annat prövar skadeståndfrågor. Att komma ihåg är att både ARN:s och FRN:s beslut endast är rekommendationer. Detta betyder i praktiken att om mäklaren fälls behöver denne ej följa beslutet. I ett sådant läge tvingas man som säljare och köpare ändå att vända sig till tingsrätten.

Juristerna på Waldenberg Melin Juridik driver för närvarande ett antal fall inom aktuellt område. Vi kan bistå Er genom att efter samråd med Er vidtaga lämpliga åtgärder för att nå fram till det resultat som Ni önskar. I ett initialt skede brukar vi alltid kontakta mäklaren, kanske går tvisten mellan denne och till exempel köparen att lösa redan här. Vi hjälper Er, om resultat ej uppnåtts på annat sätt, att driva ärendet i tingsrätt.

Publicerat 2008.06.24, klockan 14:54 | Länk till detta inlägg

Ny mäklarlag väntas

Arbetet med en ny mäklarlag har pågått i flera år. Fastighetsmäklare är idag till exempel inte skyldiga att kontrollera vilka byggplaner som finns i försäljningsobjektets omgivningar.

Chefen för Fastighetsmäklarnämnden, Anna-Lena Järvstrand, är expert i den offentliga utredningen. Utredningsförslaget att mäklaren endast är skyldig att informera om vad denne "känner till" tycker Järvstrand är alldeles för tamt. En sådan reglering, menar denna, gör det svårt för nämnden att utöva sin tillsyn då mäklaren kan hänvisa till att "denna del i byggplanen kände jag inte till" och därmed gå fri från ansvar.

I utredningen till den nya mäklarlagen föreslås det även att mäklaren skall bli skyldig att skriftligt dokumentera försäljningsuppdragets olika skeenden (till exempel vilka åtgärder denne har vidtagit och när). Ytterligare en förändring som föreslås i utredningen är att mäklaren skall bli skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen. Denna förteckning skall budvinnaren, köparen, kunna begära ut av mäklaren. I dag är mäklaren inte skyldig att upprätta denna förteckning, det är endast en rekommendation från Fastighetsmäklarnämnden. Vill en eller flera spekulanter inte vara med på listan måste detta i dagsläget respekteras med hänvisning till PUL (personuppgiftslagen).

Om förslaget i sin nuvarande utformning går igenom kommer detta för framtida husköpare att innebära bland annat att mäklarens arbetsgång kommer att kunna kontrolleras samt att köparen kommer att kunna ta kontakt med budgivarna i förteckningen för att kontrollera att budgivningen har gått rätt till.

Publicerat 2008.06.13, klockan 21:02 | Länk till detta inlägg