Juridiska Nyheter och Information

Ny telefonväxel på Waldenberg Melin Juridik

För att göra våra jurister mer tillgängliga gentemot klienter och hjälpa byrån hantera den ökande telefontrafiken så har Waldenberg Melin Juridik installerat en ny telefonväxel med tillhörande nummerserie. Våra jurister har nu personliga telefonnummer där det finns möjlighet att kontakta dem direkt. Det nya numret till oss är 031-7800 790. För mer information, var god besök vår kontaktsida. Observera att vårt gamla nummer fortfarande fungerar.

Publicerat 2008.09.15, klockan 05:57 | Länk till detta inlägg

När får arbetsgivaren säga upp mig?

Enligt reglerna som uppställts i lagen om anställningsskydd framgår att en uppsägning får ske antingen på grund av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist. Oavsett av vilket skäl en uppsägning sker måste den vara sakligt grundad.

När det gäller uppsägning på grund av personliga skäl är arbetsgivaren skyldig att uppge skälen för uppsägningen om den anställde begär det. De skäl arbetsgivaren uppger måste vara acceptabla. En uppsägning får inte grunda sig på till exempel kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller medlemskap i fackförening. Skall man göra en uppsägning på grund av personliga skäl skall en intresseavvägning göras. Arbetsgivaren måste också överväga alla skäliga möjligheter att genomföra förändringar utan att säga upp en arbetstagare.

Uppsägning på grund av arbetsbrist godtas i princip som saklig grund för uppsägning. Även här gäller regeln att arbetsgivaren skall försöka bereda arbetstagaren annat arbete hos sig istället för att säga upp denne. Uppsägningar på grund av arbetsbrist får inte göras för att förbereda företaget inför framtiden, man måste kunna visa på de konkreta överväganden som gjorts och att dessa baserats på en verklig situation. Vidare måste turordningsreglerna beaktas.

Vi på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med dessa typer av frågor och kan hjälpa dig att granska om du blivit korrekt uppsagd. Vi kan också bistå dig som arbetsgivare inför uppsägningar och upprätta alla de dokument som behövs.

Publicerat 2008.09.11, klockan 19:13 | Länk till detta inlägg

Betalning av skadestånd i brottmål

Den som i ett brottmål dömts att betala skadestånd till målsäganden är i regel skyldig att genast betala. Det kommer vanligtvis ingen räkning eller inbetalningskort utan man måste själv ta reda på hur den andra parten vill ha betalt.

När domstolen utfärdat domen skickas en kopia till målsäganden, den som skall erhålla skadeståndet. Även kronofogden får en kopia. Kronofogden frågar sedan den som har rätt till skadeståndet om denne vill ha hjälp att driva in detta. Om så är fallet och det lämnas in en ansökan om verkställighet registreras den skadeståndsskyldige hos kronofogden. Det görs därefter en utredning på ekonomin för att se om det går att utmäta via lön. Om lönen inte räcker kan kronofogden utmäta tillgångar för försäljning.

Ibland ådöms skadeståndsskyldighet solidariskt. Det innebär att man är två eller flera som ska stå för skadeståndet. Den som har rätt till skadestånd kan då kräva vem han eller hon vill på hela summan. Den som tvingats betala mer än sin del kan sedan kräva de övriga på lika delar av beloppet.

Även om den som har rätt till skadestånd fått ersättning från sitt försäkringsbolag eller från Brottsoffermyndigheten är det fortfarande den skadeståndsskyldige som skall stå kostnaden. Skillnaden är då att det är försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten som driver in beloppet.

Publicerat 2008.08.31, klockan 14:04 | Länk till detta inlägg

Servitut? Vad är det?

Behöver du utnyttja grannens väg? Får du ditt vatten från grannens brunn? Är din avloppsanläggning belägen på grannens mark? Då är sannolikheten stor att det finns eller borde finnas ett servitut. Ett servitut reglerar normalt sett förhållandet mellan två fastigheter, till exempel att ägaren till en fastighet ska ha rätt att ta väg över en annan fastighet. Den fastighet som drar fördel av servitutet kallas den härskande fastigheten medan den fastigheten som belastas kallas den tjänande fastigheten. Servitut kan vara positiva, exempelvis ge rätten att ta väg över en fastighet. De kan också vara negativa, det vill säga begränsa den tjänande fastigheten på något sätt. Ett sådant servitut kan till exempel begränsa fastighetsägarens rätt att bygga mer än två våningar på huset. Ett servitut kan inte enbart belasta en fastighet utan måste ge fördel åt en annan fastighet.

Ett servitut uppkommer vanligtvis genom avtal mellan fastighetsägarna. Dessa servitutsupplåtelser skall vara skriftliga. Det finns också möjlighet för servitut att uppkomma genom förrättningar eller tvångsservitut vid expropriation. Ett servitut som uppkommit genom avtal mellan två fastighetsägare gäller mot kommande ägare om servitutet är inskrivet. Har man inte skrivit in servitutet gäller det inte mot ny ägare av den tjänande fastigheten.

Som fastighetsägare kan man aldrig ”ta med sig” servitutet om man säljer fastigheten, det följer alltid den fastighet som det är knutet till.

Vi på Waldenberg Melin Juridik kan hjälpa dig att upprätta de servitut som du behöver. Vi ordnar också med inskrivning för att servitutet skall gälla gentemot kommande ägare.

Publicerat 2008.08.20, klockan 09:51 | Länk till detta inlägg