Juridiska Nyheter och Information

Indrivning av skuld

Om någon är skyldig dig pengar kan du ta hjälp av Kronofogden för att få betalt och driva in skulden. Normalt sett inleder man processen hos Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. Det finns vissa krav som skall vara uppfyllda i en process om skulder. Det måste finnas ett avtal mellan dig och den du anser vara skyldig dig pengar. Det kan röra sig om ett muntligt eller skriftligt avtal. Skulden skall också vara förfallen till betalning, det vill säga sista datumet för att betala skall vara passerat. När du ansökt om betalningsföreläggande skickar Kronofogden kravet om indrivning till din motpart. Denna person kan då välja att betala eller bestrida kravet. Om kravet bestrids kommer Kronofogden informera dig om detta och du kan då välja att låta en tingsrätt pröva frågan. På din begäran skickar då Kronofogden handlingarna till tingsrätten.

Det är också möjligt att den som är skyldig dig pengar visserligen medger skulden men inte kan betala. Kronofogden utfärdar då ett beslut (ett så kallat utslag) där man fastställer skulden.

Du kan hos Kronofogden välja om du vill ansöka om verkställighet. Detta innebär att Kronofogden undersöker möjligheterna att driva in skulden genom utmätning. Ett verkställighetsförfarande är förenat med vissa avgifter. Dessa skall betalas av den som är skyldig dig pengar men om det ej finns några tillgångar kan du som sökande få betala för detta.

Vi på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med dessa frågor och vi biträder också i de tingsrättsprocesser som kan uppstå om kravet på betalning bestrids.

Publicerat 2009.06.03, klockan 22:54 | Länk till detta inlägg

Sambors gemensamma bostad

Sambolagen reglerar sambors gemensamma hem, alltså den permanentbostad som man bor i. Det finns flera regleringar som man bör vara medveten om.

Om man som sambos separerar skall den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om den är anförskaffad för gemensamt bruk. Har man flyttat in i sin sambos redan befintliga bostad har man som huvudregel ingen rätt att kräva bodelning av denna.

Den andra delen av regleringen av sambors gemensamma hem är det skydd för befintligt bostad som sambos har genom reglerna kring överlåtelse. Om en bostad är permanentbostad för båda samborna har den ena sambon, även om denne är ensam ägare, ej rätt att utan den andra sambons samtycke sälja, ge bort eller hyra ut den gemensamma bostaden. För att skydda sig mot att så sker kan samborna begära att det hos inskrivningsmyndigheten noteras att bostaden är gemensam bostad för dem båda. En sådan inskrivning skyddar sambon och skall kontrolleras av den som till exempel vill köpa en fastighet.

Ytterligare en regel finns gällande sambors gemensamma bostad. Även om bostaden ej skall ingå i en bodelning, alltså inte är anförskaffad för gemensamt bruk, kan den andra sambon ha rätt att ta över bostaden. Det görs en behovsprövning och man tittar på vem som har störst behov av bostaden. I många fall handlar det om hur barnens fortsatta boende är reglerat. Finns det ej barn i förhållandet krävs synnerliga skäl för att en sambo ska få ta över en bostad som ej skall ingå i bodelningen.

Publicerat 2009.05.17, klockan 13:21 | Länk till detta inlägg

Skilsmässa – hur gör man?

När man beslutat att skilja sig uppkommer ofta många frågor. Nedan följer en kort redogörelse för hur man ansöker om skilsmässa, eller äktenskapsskillnad som det formellt kallas hos domstolarna.

I Sverige ansöker man om skilsmässa hos tingsrätten i det område som någon av makarna bor. Är man överens om att skiljas kan man göra en gemensam ansökan om skilsmässa, det vill säga att båda makarna skriver under blanketten. Är man inte överens eller man av någon anledning inte vill ansöka gemensamt kan också en av makarna göra en egen ansökan. Hos Sveriges Domstolar kan man ladda ner en blankett för att göra ansökan. Blanketten kan användas både för en gemensam ansökan och om en av makarna ansöker ensam.

Ansökningsavgiften för ett mål om skilsmässa är 450 kr och betalas in på det Plusgirokonto som respektive domstol anger på sin sida. Man kan också ringa till aktuell tingsrätt för att få instruktioner om hur man betalar. Det är viktigt att man anger sitt namn och gärna sitt personnummer när man betalar in annars kan det vara svårt för domstolen att hänföra betalningen till rätt mål. Till sin ansökan skall man också bifoga personbevis som inte får vara äldre än tre månader.

Många gånger blir det aktuellt med betänketid innan man får en dom på äktenskapsskillnad. Enligt lag skall man ha minst sex månaders betänketid om någon av makarna har barn under sexton år som bor med den maken. Det är alltså inte ett krav att barnen ska vara gemensamma. Man kan få betänketid trots att man inte har barn om någon av makarna begär det. När tingsrätten beslutat om betänketid sänder de information om detta. Av den skrivelsen framgår också vilka datum som är aktuella, alltså när man som tidigast kan ansöka om att tingsrätten skall utfärda en dom.

Det är viktigt att man fullföljer sin ansökan om skilsmässa när den beslutade betänketiden har löpt i sex månader. Om man inte har ansökt om fullföljd inom ett år från den första ansökan kommer tingsrätten att avskriva målet och man är fortsatt gift. Det är alltså upp till makarna att själva ta kontakt med tingsrätten när de första sex månaderna löpt ut. Tingsrätten skickar inte ut någon förfrågan om huruvida man vill fullfölja sin ansökan eller inte.

I Sverige har man en absolut rätt till skilsmässa. En make kan inte förhindra en skilsmässa, bara begära om sex månaders betänketid. Därefter kan tingsrätten döma till äktenskapsskillnad oavsett en makes invändningar. En svensk dom på äktenskapsskillnad är giltig i många länder på grund av de internationella konventioner som Sverige skrivit under.

Om du har har vidare frågor eller behöver hjälp med din skilsmässa, kontakta oss.

Publicerat 2009.04.28, klockan 00:20 | Länk till detta inlägg

Sammanläggning av domstolar

Den 12 mars 2009 beslutade regeringen om en proposition som föreslår en förändring i organisationen för landets länsrätter. Idag finns 23 länrätter i Sverige, genom propositionen föreslås dessa bli tolv.

Regeringen menar att en sammanläggning av länsrätterna är nödvändig för att skapa bättre förutsättningar för specialisering i domstolarna och därmed också skapa en bättre kvalité i dömandet. Genom en sammanläggning får länsrätterna ett större målunderlag vilket också bedöms öka kvalitén i den dömande verksamheten. Vidare föreslår regeringen att länsrätterna skall byta namn till förvaltnignsrätter.

På regeringens hemsida finns ytterligare information kring förslaget och även en uppställning av hur sammanläggningen är tänkt att fungera i praktiken.

Publicerat 2009.04.17, klockan 16:07 | Länk till detta inlägg