Juridiska Nyheter och Information

Att vittna i domstol

Närmare 100 000 människor vittnar i Sverige varje år. Vittnar gör Du för att samhället skall fungera samt för att hjälpa domstolen att döma rätt.

Det är inte krångligt att vittna; berätta bara för domstolen vad Du vet. Som vittne kan man känna ett obehag över att vittna i domstol. Obehaget brukar oftast gå över under förhöret då det inte är så obehagligt att vittna som många kanske tror. Om Du är rädd för någon, eller av annan orsak har svårt att vittna när en viss person är närvarande, kan Du i god tid innan förhandlingen kontakta domstolen. Om domstolen finner det nödvändigt kan den bestämma att den person som Du är rädd för inte skall närvara under förhöret.

Att vittna är en samhällsplikt; det är därför viktigt att Du är i god tid till domstolen. Om Du inte kommer för att vittna kan förhandlingen komma att ställas in, Du kan bli skyldig att betala vite och riskerar att bli hämtad av polis. I vissa fall kan Du även bli ersättningsskyldig gentemot de andra som infunnit sig i domstol. Vid sjukdom är det viktigt att Du kontaktar domstolen i god tid.

Publicerat 2009.01.24, klockan 15:26 | Länk till detta inlägg

Barn som misstänks för brott

Den 10 december 2008 överlämnade utredaren Nils Rekke betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) till justitieminister Beatrice Ask.

Dagens lagstiftning säger att en utredning rörande brott där det misstänks att ett barn under 15 år har begått brottet kan genomföras om utredningen förväntas ha betydelse för socialtjänstens insatser för den unge. Barnbrottsutredningen menar att detta även i fortsättningen bör vara det primära syftet men att det kan finnas anledning att låta fler brott begångna av barn under 15 år bli föremål för utredning. Anledningen till detta menar utredaren bland annat är att man har större möjligheter att sätta in rätt åtgärder för dessa barn om problemen uppmärksammas tidigt.

I betänkandet föreslås att brottsutredning skall vara en huvudregel om ett barn misstänks ha begått ett brott som har ett minimistraff om ett års fängelse. Man vill samtidigt stärka den unges rättssäkerhet genom att utvidga möjligheterna att förordna ett juridiskt biträde. Vidare har man i utredningen tagit upp frågan om att socialtjänsten skall kunna ha medarbetare regelbundet stationerade hos polisen för att i större utsträckning kunna medverka vid förhör. Genom en sådan stationering skulle man även kunna få positiva effekter på andra plan, som till exempel att kännedomen om barn- och ungdomsbrottslighet ökar.

Utredningen har vidare tagit upp frågan om tvångsmedel i form av kroppsbesiktning, till exempel DNA-test. Det föreslås att denna typ av tvångsmedel skall kunna användas om den unge misstänks för ett brott för vilket är föreskrivet ett minimistraff om ett års fängelse. Drogtest skall kunna tas om den unge misstänks olovligen ha brukat narkotika, dock skall man endast få genomföra dessa test om det anses av synnerlig vikt för socialtjänstens bedömning av nödvändiga insatser.

På regeringskansliets sida för pressmeddelanden kan du finna ytterligare information om betänkandet.

Publicerat 2009.01.18, klockan 14:18 | Länk till detta inlägg

Domstolsärenden

I domstol handläggs framförallt fyra typer av ärenden; brottmål, tvistemål, konkurser och domstolsärenden. Ett domstolsärende skiljer sig något från tvistemål och brottmål i fråga om handläggningen varför denna typ av ärende kort beskrivs nedan.

Domstolsärenden kan handla om många olika frågor, allt från förvaltare och god man till bodelningsförrättare och försäljning av samägd egendom. Ett domstolsärende initieras genom en ansökan som skickas in till domstolen, dock inte en stämningsansökan. Domstolsärenden avgörs oftast på handlingarna, det vill säga att man inte har någon förhandling där parter och domstol träffas. En part i ett domstolsärende kan ansöka om att tingsrätten skall ha en muntlig förhandling, ett sammanträde, och domstolen fattar då ett beslut om huruvida man anser det vara behövligt med sammanträde eller ej. Ett sammanträde i ett domstolsärende skiljer sig något från en huvudförhandling i tvistmål. Parter och domstol är något friare i fråga om upptagandet av uppgifter och man använder sig inte av edsbundna vittnen i samma utsträckning som i tvistemål. Efter ett sammanträde har domstolen möjlighet att fortsätta skriftväxlingen mellan parterna om man så önskar, något man ej kan göra efter en huvudförhandling i tvistemål. Ett domstolsärende avgörs genom ett beslut, inte en dom. Beslut i domstolärenden kan man överklaga till Hovrätten där det i många fall krävs prövningstillstånd.

Publicerat 2008.12.30, klockan 21:41 | Länk till detta inlägg

Gåva av fastighet

När man har för avsikt att ge en fastighet i gåva till någon är det viktigt att göra detta på rätt sätt. Lämpligen upprättar man ett gåvobrev. Gåvobrevet kan sedan ligga till grund för en ansökan om lagfart för gåvotagaren. När man upprättar ett gåvobrev finns det ett antal saker att tänka på, vissa endast tillämpliga vid gåva av fastighet, vissa generella för alla typer av gåvor.

En mycket vanlig formulering i ett gåvobrev är att man reglerar att gåvan ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom. På så sätt skyddas egendomen om gåvotagaren skulle skilja sig. Vidare är det vanligt att man funderar över om gåvan ska utgöra förskott på arv eller ej.

Om man ger en gåva till ett av två barn och inte reglerar något om arvsförskott kommer gåvan vid arvsskiftet ses som förskott. Har man för avsikt att skänka till exempel en fastighet och vill att arvet vid ett senare tillfälle ska delas lika är det viktigt att man klargör detta. För det fall att alla i syskonskaran får lika del i fastigheten har detta mindre betydelse vid gåvotillfället. Många förbehåller sig rätten att få nyttja fastigheten efter att de skänkt bort den till exempelvis barnen. På så sätt kan man fortsätta besöka sin sommarstuga eller sitt torp, eller bo kvar i sin bostad även om gåvotagaren äger denna.

Arvs- och gåvoskatten är numera borttagen varför man inte behöver överväga de skattemässiga konsekvenserna i lika stor utsträckning idag som för några år sedan. När det gäller gåva av fastighet måste man dock ha i åtanke att gåvotagaren kommer vara den som efter gåvotillfället betalar fastighetsskatten. Det är också viktigt att ha i åtanke sådant som fastighetsförsäkring och liknande när man skänker bort eller tar emot en fastighet.

Ett vanligt gåvobrev behöver inte registreras för att vara giltigt, sker gåvan mellan makar skall dock registrering ske vid tingsrätten.

Vi på Waldenberg Melin Juridik hjälper dig gärna att upprätta ditt gåvobrev och i de flesta fall kan vi erbjuda ett fast pris. För den som önskar bistår vi även med ansökan om lagfart.

Publicerat 2008.12.20, klockan 05:01 | Länk till detta inlägg