Ring jurist för juridisk rådgivning. 031 - 78 00 790      Kontakta jurist eller advokat. info@waldenbergmelin.se

Juridiska Nyheter och Information

Nedan kan du läsa information och nyheter publicerade av advokater och jurister på Waldenberg Melin Advokatbyrå. Inläggen på nyhetssidan innefattar nyheter, information om advokatbyrån och diskussioner kring vanliga frågor som uppkommer från byråns klienter. Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev och få nyheterna skickade direkt till din e-mail så fort ett nytt inlägg publiceras.

Skydd för brottsoffer

Brottsoffer För Dig som har utsatts för ett brott, finns ett antal olika typer av skydd som kan bli nödvändigt med anledning av hot och andra risker. Det finns både sådana skydd som fysiskt skyddar ett brottsoffer och sådana som skyddar brottsoffrets personuppgifter. De som beslutar om skydd och vilket skydd som är lämpligast för en specifik person, är polis eller åklagare.

Besöksförbud, trygghetspaket från polisen (innehållande mobiltelefon och larm), livvakt och underrättelse från Kriminalvården är exempel på olika fysiska skydd. Polisens webbplats har bra information om sådana typer av åtgärder. Fingerade personuppgifter, kvarskrivning och namnändring är exempel på skydd för brottsoffrets personuppgifter.

Exempelvis underrättelse från Kriminalvården innebär att Kriminalvården är skyldiga att i vissa fall lämna uppgifter till den som har blivit utsatt för ett brott, om en dömd och intagen gärningsman. Det gäller framför allt brott där våld eller hot om våld har förekommit. Brottsoffret kan välja att bli informerad om t.ex. vid vilken anstalt den intagne befinner sig, om den intagne kommer att förflyttas till öppen anstalt, om den intagne får permission eller får vistas utanför anstalt, om den intagne friges, rymmer eller uteblir efter permission eller annan vistelse utanför anstalten.

Om någon har utsatts för hot om allvarlig brottslighet mot liv, hälsa eller frihet, finns möjlighet att få fingerade personuppgifter eller livvakt. Det är dock mycket ovanligt och används i princip endast om inte de andra typerna av skydd räcker till.

Brottsoffermyndighetens webbplats kan Du läsa mer om brottsoffer och vilken hjälp som finns att få.

Publicerat 2009.07.16

Ansökan om lagfart

Den som förvärvat en fastighet ska ansöka om lagfart. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta förvärv, exempelvis köp, byte, gåva, arv, bodelning och fusion. Lagfart är en slags offentlig registrering som visar för allmänheten vem ägaren är; en formell registrering i inskrivningsdelen av ett gjort förvärv. Enligt 20 kap 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades. Med förvärv avses alla typer av s.k. fångeshandlingar där äganderätten övergått på annan och med upprättande avses den dag då handlingen undertecknades.

Att ansöka om lagfart är en skyldighet för den som förvärvat fast egendom, den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite, även om det inte är vanligt förekommande. Att söka lagfart kan också betraktas som en rättighet för förvärvaren att söka och få lagfart; att få lagfart är viktigt i den bemärkelsen att förvärvaren ska kunna ha full kontroll över sitt förvärv och sin egendom.

Sedan den 1 juli 2008 har Lantmäteriet ansvar för inskrivningsverksamheten i landet. En ansökan om lagfart ska göras skriftligen och till ansökan ska alltid bifogas den fångeshandling som ligger till grund för ansökan. Är det exempelvis fråga om en lagfartsansökan på grund av köp ska således köpebrevet bifogas. Fastighetsregistret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare av en fastighet. Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, vilket är fallet i vissa andra länder. Äganderätten övergår i istället i och med att civilrättsligt giltiga handlingar undertecknas. Om överlåtelse av en fastighet inte uppfyller gällande krav kan ansökan om lagfart gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.

Behöver Du hjälp med ansökan om lagfart kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

Publicerat 2009.06.27

Indrivning av skuld

Indrivning av skuld och att driva in skulder Om någon är skyldig dig pengar kan du ta hjälp av Kronofogden för att få betalt och driva in skulden. Normalt sett inleder man processen hos Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. Det finns vissa krav som skall vara uppfyllda i en process om skulder. Det måste finnas ett avtal mellan dig och den du anser vara skyldig dig pengar. Det kan röra sig om ett muntligt eller skriftligt avtal. Skulden skall också vara förfallen till betalning, det vill säga sista datumet för att betala skall vara passerat. När du ansökt om betalningsföreläggande skickar Kronofogden kravet om indrivning till din motpart. Denna person kan då välja att betala eller bestrida kravet. Om kravet bestrids kommer Kronofogden informera dig om detta och du kan då välja att låta en tingsrätt pröva frågan. På din begäran skickar då Kronofogden handlingarna till tingsrätten.

Det är också möjligt att den som är skyldig dig pengar visserligen medger skulden men inte kan betala. Kronofogden utfärdar då ett beslut (ett så kallat utslag) där man fastställer skulden.

Du kan hos Kronofogden välja om du vill ansöka om verkställighet. Detta innebär att Kronofogden undersöker möjligheterna att driva in skulden genom utmätning. Ett verkställighetsförfarande är förenat med vissa avgifter. Dessa skall betalas av den som är skyldig dig pengar men om det ej finns några tillgångar kan du som sökande få betala för detta.

Vi på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med dessa frågor och vi biträder också i de tingsrättsprocesser som kan uppstå om kravet på betalning bestrids.

Publicerat 2009.06.03

Sambors gemensamma bostad

Regleringar om sambors gemensamma bostad Sambolagen reglerar sambors gemensamma hem, alltså den permanentbostad som man bor i. Det finns flera regleringar som man bör vara medveten om.

Om man som sambos separerar skall den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om den är anförskaffad för gemensamt bruk. Har man flyttat in i sin sambos redan befintliga bostad har man som huvudregel ingen rätt att kräva bodelning av denna.

Den andra delen av regleringen av sambors gemensamma hem är det skydd för befintligt bostad som sambos har genom reglerna kring överlåtelse. Om en bostad är permanentbostad för båda samborna har den ena sambon, även om denne är ensam ägare, ej rätt att utan den andra sambons samtycke sälja, ge bort eller hyra ut den gemensamma bostaden. För att skydda sig mot att så sker kan samborna begära att det hos inskrivningsmyndigheten noteras att bostaden är gemensam bostad för dem båda. En sådan inskrivning skyddar sambon och skall kontrolleras av den som till exempel vill köpa en fastighet.

Ytterligare en regel finns gällande sambors gemensamma bostad. Även om bostaden ej skall ingå i en bodelning, alltså inte är anförskaffad för gemensamt bruk, kan den andra sambon ha rätt att ta över bostaden. Det görs en behovsprövning och man tittar på vem som har störst behov av bostaden. I många fall handlar det om hur barnens fortsatta boende är reglerat. Finns det ej barn i förhållandet krävs synnerliga skäl för att en sambo ska få ta över en bostad som ej skall ingå i bodelningen.

Publicerat 2009.05.17

Välj sida:  << Föregående  4 5 6 7 8 [9] 10 11 12 13  Nästa >>
© 2007-2012 Waldenberg Melin Advokatbyrå AB | Din jurist i Göteborg | Din advokat i Göteborg | Allmänna villkor Allmänna villkor  | Engelska flaggan Show in English